Före och efter

Det finns bara två lägen.
Man finns. Man finns inte.
Hur ska man förhålla sig till döden? Det går inte.
Men någon är borta, en betydelsefull person.
Vad är det man gråter för? Lidandet är slut. Det är ju snarare en lättnad. Det onda är över. Kvar finns frågorna. Och minnena.
Det är allt jag orkar med just nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0