Man känner pressen

Herregud, folk ringer ända från Söderköping och klagar på att det bloggas för dåligt. OK, OK.
Julen är överstökad. Maten var goood. Julbordet fullkomligt exploderade av sillar, laxar, janssons frestelse, korvar, köttbullar, ostar, skinka, räkor, revbensspjäll, hemgjorda gotter och ris a la malta. Till slut exploderade vi också.
H var överlycklig hela julen, S mer pubertalt missbelåten (hon är 7 men det börjar tidigt) och jag kände mig som vanligt på juldagen "mycket väsen för ingenting". Det är som skridskoåkning. Varje gång jag snörar på mig skrillorna tänker jag nämen va fan, det här har jag ju gjort i 40 år, det kan väl räcka nu, men sen när man väl är på isen så är det kul. Inför julen känner jag ungefär likadant fast tvärtom. Inför julen är det underbart, jag älskar alla kryddor och allt stökande, sen kommer julafton och det är aldrig kallt, aldrig snö, aldrig tillräckligt mycket jul, det finns liksom en svag bismak av besvikelse över det hela.
Och så fick vi kort från vänner som är i Thailand över jul och nyår. Jag är lite kluven till Thailand, det är ett så underbart land, men det är ren lyxkonsumtion att åka dit och tära på deras naturresurser på ett sätt som jag inte kan stå för, och dessutom hatar jag alla turister och alla låtsastrevliga människor och alla nedrökta backpackers och all prostitution och allt krimskrams men ändå, maten, solnedgångarna, palmernas sus, det turkosblå havet, sanden...ja jag vill också fira jul i Thailand.
Kanske.
Fast en kompis till mig berättade att en orm ramlat ner på honom vid en pool i Thailand och det är ju FRRRRUKTANSVÄRT, skulle det hända mig dog jag nog av skräck.

Kommentarer
Postat av: Järnladyn

Surt, sa räven... ;)

2008-01-23 @ 17:35:57
URL: http://jarnladyn.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0