frujonsson

Idag funderade jag lite på om jag skulle gråta en skvätt. Jag känner mig rätt snurrig, det är så mycket att planera och det stupar alltid på att jag känner mig som en dålig mamma, som bara är sur och har huvudet fullt med annat. Jag är rädd att jag ska straffas genom att nåt av mina barn råkar illa ut. Bara för att jag ska fatta att jag borde sätta värde på det jag har...

Om man kunde sudda bort alla borde och måste ur sig själv så skulle det gå lättare allting tror jag.