frujonsson

I dag träffas fem utrikesministrar i Quebec för att bakom stängda dörrar dela upp resurserna i Arktis mellan sina länder. Det handlar om Ryssland, Kanada, USA, Danmark och Norge. Det är en oroväckande brist på öppenhet kring mötet. Sverige, Finland, Island och ursprungsbefolkningarna får inte en chans att säga sin mening om planerad oljeutvinning, fiske och annan industriell exploatering av Arktis.

Arktis står inför flera hot. Klimatförändringarna är ett, men de smältande isarna har också inneburit att förhållandena, som tidigare ansågs för hårda, har ändrats så att utvinning av naturresurser nu är tänkbart. Den industrifrämjande politik som lett till klimatförändringarna betyder paradoxalt nog att det blivit lättare för industrin att utnyttja Arktis tidigare istäckta delar.

Bristen på lagligt skydd av Arktis öppnar för ett ökat tryck på regionen och att det finns risk för ohämmad exploatering. Än så länge finns bara ett lapptäcke av frivilliga riktlinjer, med många luckor, och det saknas en instans som kontrollerar hur de efterföljs.

Länderna borde försöka skydda det känsliga Arktis, istället håller man ett stängt möte där man inriktar sig på att skära upp kakan sinsemellan och roffa åt sig så mycket som möjligt.

Gå med i facebook-gruppen Rädda Arktis!

Jag tog en banan kvart i elva för att få lite krafter innan jag skulle ringa WHO. Men nu är jag redan så hungrig att jag är alldeles yr. Och matlådan glömde jag hemma.

Det var i alla fall intressant att prata med forskaren på WHO, en afrikansk kvinna som var mycket pedagogisk och tillmötesgående. Jag ville fråga lite om genmodifierade grödor. Hon sa att även om riskerna är små, så finns det risk att gener sprider sig och att människors och djurs hälsa hotas. Framförallt är det onödigt att utsätta oss för fler risker än de vi redan utsätts för.
Precis.

I går berättade vännen P att hon hade sökt ett jobb men att det bara var halvtid vilket blir alldeles för dyrt för en arbetslös i dag, eftersom man inte kan stämpla resten (om man är anställd via bemanningsföretag som det här handlade om), hon hade då föreslagit att hon skulle praktisera (inom ramen för Arbetsförmedlingens praktik) en månad och sen ta jobbet på heltid. Det tyckte alla inblandade lät bra.
Först.
Sen helt plötsligt fanns det inget jobb längre utan bara tre månaders praktik. Den arbetsgivaren var listig.
Det påminner mig om den gamla goda ALU-tiden på 90-talet då arbetsgivarna kunde ha kanske fyra alu-anställda och en ordinarie och drog runt verksamheten på det sättet, fast man inte fick göra så.

Men jag måste skriva igen! Jag har ju sett Andreas Carlgrens presskonferens om miljömålsproppen.
Han slirar på sanningen den karln, så han skulle kunna användas som skolexempel för hur man ska framställa saker i en bättre dager än de verkligen är. Krig är fred, liksom. 
Framförallt detta är skickligt: när miljömålen nås är det regeringens förtjänst - när de inte gör det har regeringen inget med saken att göra.
Det är skicklig politik, det.

Ni kan se själva på www.regeringen.se
Ni kan också se hur journalisterna inte gör sitt jobb.  

Pratade med Naturvårdsverket. Carlgren säger att regeringen "fördubblat skyddet av marina områden".
Deras kommentar: VA?!