frujonsson

Ur vecko-Journalen nr 24, juni 1961. Bildtext från ett badmodereportage:
"Smutsvattnet kring Stockholm är lyckligtvis ett unicum; badvikarna igenslammas av smuts och olja och den samlade bråten gör stränderna till guldgruvor för bakterieforskare och skrothandlare. Och värre blir det när borgarrådet Helge Berglund börjar på allvar att förorena. För helt andra vatten har Novella en baddräkt med jacka i vit brodyr över brun botten och ryggpartiet helt utformat i resår. Strandväska från Amorina".

Miljö, politik och mode i en enda bildtext, vad ger ni mig för det? Det är annat än de där (ursäkta uttrycket) JÄVLA helgbilagorna från DN och Svenskan:
medelklassigt geggigt livsstilstjafs om mat, mode, inredning - jag kräks. Vad ska man läsa på helgerna? Die Zeit?

Man kan annars också undra vad vitsen med journalistik är över huvud taget nuförtiden. Alla som vill säga nåt känner sig ju tvungna att skriva en bok men varför har vi tidningarna i så fall? Till och med hon med Wild ´n´Fresh-restaurangen i Göteborg har skrivit en bok för att "hon inte fått komma till tals." Herregud, hon var ju med i Studio Ett varenda dag, kändes det som.

Jag läser om stresshantering. I en undersökning visade det sig att de som bäst klarar utmaningar på en arbetsplats när framtiden är osäker och ledningen omorganiserat för tredje gången var de som hade bland annat inflytande, delaktighet, rätt kompetens, medbestämmande och framförhållning. De fick också ofta feedback från sina chefer och kolleger. De hade egen budget och förutsägbar arbetsbelastning.
OK. Det låter ju vettigt. Hur ska man då kunna applicera stresshantering på föräldraskap?
Inflytande och framförhållning? Tja, helt plötsligt börjar barnen skolan 9.30 istället för 9 eftersom det är FN-dagen. Till exempel.
Medbestämmande? "Ta på dig överdragsbyxorna nu har jag sagt!!" "Näjjj!"
Feedback? "Dumma mamma"
Egen budget? Hmmm...försäkringskassan?
Förutsägbar arbetsbelastning? Ungarna har feber igen...
Rätt kompetens? Mouahahaha!


För övrigt berättade min svägerska en historia idag. Den går nåt i stil med:
Mamma och pappa pratar med sina barn om att man inte ska följa med fula gubbar till skogen eller hem.
Mamma/pappa: - Ni följer väl inte med nån som vill bjuda på godis eller glass?
Barnen: Nämen så klart inte.
Mamma/pappa: - Men nån som vill visa er tio kattungar då?
- Nä det tror vi inte på.
Mamma/pappa: - Men nån som säger att den har ett äkta dinosaurieägg hemma då?
Barnen: - Ja det vill man så klart se.

Kan vara värt att fundera på. Alla vet ju att föräldrar pratar med sina barn om skummisar och godis, glass, kattungar och roliga filmer. Så de skumma peddisarna är ju smarta och nämner nåt osannolikt men lockande. Dinosaurieägg? Då skulle man ju själv hänga på.

Det är högst troligt att jag drack för mycket päronvodka igår. Eller för sent. Eller både och.
Med tanke på att jag drack bubbelvin redan klockan två på eftermiddagen blev det kanske lite mycket, totalt sett. Trött är jag i vilket fall som helst.
L sover på soffan. Barnen kastar pappersflygplan.

Det var i alla fall en jättetrevlig lördag med TVÅ fester efter varandra. Typiskt, allt kommer på en gång.

Päronvodkan var mycket förrädisk. Luktade bara päronsplitt men innehöll bevisligen hög halt av alkohol.

Jag träffade en himla massa trevliga människor också. Från Bohuslän och Västerbotten och Östergötland och Hornstull. Det visar bara att det finns alla anledning att hålla sig kvar i Stockholm, för alla kommer förr eller senare hit.

Fyra års fängelse! Jag blev faktiskt lite omtumlad, efter att ha brottat mig fram till hovrättens gubbar som delade ut domen mot Stureplansprofilerna och läst vad det stod. Men alla andra blasé journalister såg inte ut att tycka att det var så sensationellt. Men det tyckte jag. Sen tumlade jag runt där i hovrätten och det kan inte hjälpas, men är man adrenaline junkie så är det ganska kul med hovrättsdomar och direktsändning. Jag cyklade dit på vår fina reportercykel coh det kändes också rätt härligt att svischa förbi svt:s och ekots stora skåpbilar.

Men inte hann jag använda hovrättens skoputsarmaskin som jag hade tänkt. Det stod en massa advokater och journalister i vägen.

Jag har anslutit min blogg. Omkring 15000 bloggare skriver om miljön idag.
Häftigt va!
Men just nu känns det inte så häftigt, om man tänker på miljön på allvar alltså. En granne till mig berättade att hennes man skrämt upp henne rejält efter att ha läst Mark Lynas böcker, ni vet han som säger att om vi inte stannar temperaturhöjningen med 2 grader så är det kört, och hon sa att "det är nästan läge att säga åt våra barn att inte skaffa några barn när de blir stora".
Jag blev alldeles stel och kände hur Mad Max snuddade vid mig.
För hur går det med 2-gradersmålet? Om alla världens regeringar nu, genast, inför hårda sanktioner mot fossila bränslen kan vi kanske klara 2 grader och hoppas att det stannar där. Men sker det? Nej, det har hittills inte hänt mycket.

Tänk er miljoner miljöflyktingar från södra Europa och Afrika där allt mark torkat. Tänk er miljontals flyktingar från Bangladesh och för all del från Nederländerna som svämmats över.
Jag var rädd för kärnvapen när jag var liten. Men nu känns det som om vi är svindlande nära undergången på allvar.

Anna,
This is a good time to attempt to free yourself from the tyranny of a harsh inner life. Don't be afraid to discuss your intentions with friends and colleagues today. They will be more understanding than you think. Work on strengthening your support network.

Inte i Thailand i alla fall. Vad jag minns. Men lik förbannat sitter svenskarna på thaikrogarna och äter med pinnar. Jag frågade kvinnan på en thairestaurang på Blekingegatan (jättegott käk men just nu minns jag inte vad den heter) varför och hon sa att folk vill ha pinnar men att det inte är thai.

L bakar färdigt kanelbullarna jag började med. S sa "du är snäll, om vi vill baka så får vi det" men jag orkade ju inte göra färdigt. Kan bero på att min sjukgymnast tvingade med mig på groundance och jag har världens träningsvärk.

och min blogg är inte en blogg, den är ett litterärt projekt. Finns fru jonsson? Är det i så fall jag? Och dem jag skriver om, är det min dotter och son och man och mina kompisar eller är de fiktiva karaktärer? Min "dotter"?
Och finns Alex Schulman eller är det Che Guevara som är Alex Schulman - eller Alex Schulman som är Che Guevara? Har han funnits?
Slå upp sidorna 4 och 5 i dagens DN Kultur så kan ni fundera på just det.