frujonsson

Pannlampa - check.
Hjälm - check.
Vattenflaska - check.
Mobilen - check.
Rep och hacka - check.
Det var dags. Med en snyftning tryckte jag min familj till mitt bröst och tog farväl. Ingen kunde veta hur länge jag skulle vara borta, eller om jag ens skulle komma tillbaka. Barnen värjde sig och slet sig loss men de förstod inte allvaret. Med en sista blick på min man tog jag hissen ner i underjorden.
Källarförrådet.
Ingenting för veklingar.
Jag var full av goda föresatser, hade kolhydratladdat och tränat bänkpress i en vecka. Men efter en timme hade jag trots detta yrsel och mådde illa. Kanske berodde det på rost och mögelsporer, kanske var det mitt förflutna som kom ikapp mig.
Men faktum kvarstod - källarförrådet höll på att ta över. Kampen böljade fram och tillbaka. Kanske berodde det på, trots alla förberedelser, en dålig attackplanering. Jag var fångad bland gamla dagböcker, LP-skivor, skolböcker, prydnadsporslin och innebandyklubbor.
Med en sista kraftansträngning vräkte jag ut en gammal datorförpackning och smällde igen hänglåset. Tre lådor och två bord till loppis. Massor av gammalt skräp till grovsoprummet. En vinter- och en sommardel i förrådet.
Jag vacklade till hissen. Resten av dagen var allt ett töcken och jag kände mig utslagen. Men mest kändes det som en seger.