Klimatkamrat

Hej igen!
Förra veckan fick min kompis L klimatångest. Så den här veckan var han och jag på Klimatforum på universitetet, det var tusen pers där, inbjudna av Naturvårdsverket.

Efter att jag hört miljöministern tala fick JAG klimatångest. Han visade verkligen att han inte bara är en nickedocka som läser upp tal utan en slipad politiker som skickligt undvek frågan varför Sverige inte sätter ett mål för utsläppen av växthusgaser. EU har satt målet att år 2020 ska växthusgaserna ha minskat med 20 procent jämfört med 1990. Jag vet inte om det är för mycket eller för lite, om det är revolutionerande eller inte, men EU har i alla fall tagit ett beslut som gäller alla medlemsländer.

Sverige minskar redan utsläppen men varför kan vi inte sätta ett konkret mål för utsläppen? Vi skulle troligen klara en minskning med 30 procent till 2020 och faktum är att vi troligen kommer att bli så illa tvungna.

Men nej, Andreas Carlgren ordbajsade om klimatmötena på Bali och i Köpenhamn och förhandlingar hit och färdplaner dit och byggstenar och allt vad det hette. Jag blev lite mer rädd än jag varit innan och det var nog inte meningen.
Kanske är klimatfrågan för allvarlig för att politiker ska få hålla i den? Kanske behövs en miljödiktator...?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0